mysanamren.blogg.se

 

Jag ställer mig frågan varje morgon nu för tiden om jag verkligen orkar ställa mig upp, ta på mig kläder, sminka mig för att sedan gå ut i kylan.. den eviga kylan som aldrig slutar. De flesta dagar nu för tiden har jag svarat nej på den frågan och stannat i min varma trygga säng där ingen kan skada mig. Sängen är min borg, min mur för verkligheten eftersom det är där jag känner mig säker. Jag älskar att ligga kvar i sängen hela dagen, varken gå upp för att äta eller dricka bara ligga där, tänka, rita, se på film och andas. 

 

Högen med läxor växer som ogräs, jag gör hemuppgifter varje dag med det växer fortare än vad jag kan klippa ner det. Jag sitter just nu och funderar över det här med skolan, jag funderar inte själv utan jag har faktiskt min bästa vän i öronen medan jag skriver. Undrar vad som händer om man faktiskt hoppar av gymnasiet? kan man klara sig ändå? Jag skulle nog säga att det beror på vem man frågar, frågar man min syster, som hoppade av gymnasiet år två, så skulle hon säga absolut. Hon är den som faktiskt är mest framgångsrik i min familj och den som nu idag har det bästa utbildningen. Skulle man ställa frågan till mig själv så skulle jag säga nej, jag har inte modet att ta steget ut mot avgrunden. MEN VA FAN. MAN UP. TRO PÅ DIG SJÄLV. Jag hoppas att den dagen snart kommer, den dagen jag är tillräckligt modig för att ta tag i mitt liv med mina egna händer, att säga till mig själv att "Jag  klarar det här"

 

Nu måste jag gå, nu måste jag sluta skriva. Men jag kan säga att skriva av sig sina känslor är något bland det bästa, men det fungerar bara när man själv vill och just därför är denna blogg för mig. Jag gör det här för min egen skull :D